Träffade mina vänner idag, som jag berättat om förut (här och här), och nu är det ju rätt uppenbart att jag är gravid om jag säger så... De vet ju om det, men på något vis hade det varit lättare om det inte synts så mycket, för mig i allafall... jag kände mig bara som en big fat påminnelse om vad de inte har eller kan få. Inte blev det bättre av att deras sista IVF misslyckades för två veckor sen och frun mår (så klart) så fruktansvärt dåligt över det. ("Första veckan ville jag bara dö..." Vad svarar man på det?)
På vägen hem i bilen mådde jag så himla dåligt - det som dom önskar mest här i världen har jag fått, och jag har inte ens vett att kunna glädjas över det. Varför var det jag och inte hon som blev gravid den här gången? Åh, om jag hade kunnat, då hade jag gett den här graviditeten till henne, utan att blinka, men det går ju inte. Inget kan jag göra för att underlätta för dom, och inget kan de göra för att underlätta för mig... Fast det sista är inte riktigt sant - att höra om deras situation gör mig mer ödmjuk och påminner mig om att varje barn faktiskt är en gåva. Ändå gör samvetet ont idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hade jag varit du hade jag nog pausat den vännen ett tag, för bådas bästa. Hon blir ledsen av att du är gravid samtidigt som du känner dig hemsk för att du ÄR gravid. Eftersom de är så mitt i det kan jag förstå att det är tufft just nu.
Vill du inte omge dig med personer som får dig att må bra just nu?
Jag var i en liknande situation. En av mina allra bästa vänner har kämpat och kämpat jättelänge och har förlorat flera barn i tidig graviditet. Plötsligt kommer jag och är gravid igen utan att ens ha jobbat på det. Jag skämdes nästan när jag berättade det. Samtidigt är det ju inte MITT barn hon vill ha, jag försökte tänka så. Tack och lov är hon gravid nu också och jag hoppas så att hon får behålla barnet den här gången.
Säger som Lotta, att det kanske vore smart att "pausa" den vännen ett slag... Eftersom att ingen av er kanske kommer må så bra av er relation på ett tag...?
Kram!
En jobbig situation för er båda! Men, försök att inte ha dåligt samvete för att du är gravid m.m. du lever ju ditt liv med dina bekymmer och hon sitt.
Kram
Skicka en kommentar