Ja, inte lika bra som när jag inte är gravid, men bra mycket bättre än vad det varit den senaste tiden. Trots att vi båda är dödströtta p g a dålig nattsömn (sonen är uppe och spökar, och jag kan av någon anledning inte sova på nätterna längre) har vi faktiskt inte bråkat särskilt mycket. Tror vi båda två försöker bita oss lite i tungan och inte skälla i onödan. Får mig faktiskt en klapp eller kram om dagen nu också - där lyssnade han verkligen på vad jag sa!
Ovan på allt annat har maken fått något skit i knät, det har svullnat och gör ont (jag gissar på vätska i knät), så nu är vi två som haltar omkring här hemma. I morgon ska han till läkaren så får vi se vad som händer. (Igen - tvåvåningshus är ingen höjdare när man har ont...) Mest lidande blir hunden, som i princip bara blir utsläppt i trädgården just nu, men vad gör man?
Tack allihopa för snälla och stöttande ord när jag kände mig nere och osynlig - det betyder jätte mycket att veta att ni läser och bryr er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Bra att det blivit lite bättre och hoppas att maken får ordning på knät! Onda knän kan man vara utan *vet*
Vad skönt att det blivit bättring... Måste värma massor!
Läser ofta här, men är så dålig på att kommentera! Ska bli bättre på det!
Väntar på rapport från BM-besöket! Kram!
Skönt att det ordnat sig lite *glad* Hoppas det fortsätter så.
Kram
Skicka en kommentar