Lättretad

Det känns som att jag har nerverna på utsidan av kroppen just nu; minsta lilla kan irritera mig något enormt, och jag känner hur det riktigt kliar i hela mig. Stubinen är kort så kort, och tonen i min röst är visst inte heller så trevlig. Får anstränga mig för att inte gapa och skrika hela tiden, vilket jag vill (vad skönt det vore, då kanske det kliade mindre?), men då vill nog inte min familj ha mig kvar speciellt länge till.